Sleigh Bells

igårkväll när jag tillslut fick lyssna på P3 Pop igår fick jag höra en glad överraskning. Fösta låten dom spelade var Sleigh Bells – Riot Rhythm. Jag hade precis lyssnat igenom deras skiva "Treats" några timmar innan programmet sändes eftersom att jag höll på med wow10-listan. Det var första gången som jag hörde Sleigh Bells och jag fastnade direkt. Deras spårade musik med dundrande kickar, hårda riff, blandat med väldigt mainstrem;ig sång lät en hel del som M.I.A. fast lite vassare. Tyckte dom sa på P3 också att M.I.A. är detta bandets "skivbolagsboss" (exakt vad det innebär har jag ingen aning om) så det är inte värst konstigt att de påminner om varandra. 
Sleigh Bells kommer som skrivet till Wow och här hittar ni duons debutplatta Sleigh Bells – Treats

Låtskrivaren Alex Miller går bananer på guran och sångaren Alexis Krauss skriker lite mysigt
 

Vi drar dit!

idag har jag haft en väldigt härlig dag och t.o.m. brännt mig lite snyggt.
Dum & Dummare gjorde att jag missade Lykke Li på P3 Pop nyss. Jag hade ju sett fram emot detta hela veckan men jag får väll lyssna igenom hela programet när det läggs ut på hemsidan direkt efter det är slut. Det kommer bli mys. Nu skrev en till mig och frågade om jag hörde på P3 Pop. Nej jag gjorde ju inte det.
Svante ringde mig när jag satt och smågarva till Dum & Dummare och frågade vad jag gjorde
 - Kollar på Dum & Dummare, sjdå?
 - Va? Göru?
 - Ja, vaddårå? NEEEJ, JUSTJA, FAN, P3..
Sen började det diskuteras om vi skulle köpa biljetter till Way Out West när han har fått pengar i studentpresent. Jag tror det blir. Jag har ju faktiskt pengar just nu och jag är rätt säker på att det kan bli värt det. Tyvärr varar festivalen bara i 2 dagar och dessutom vet jag inte hur min ekonomi kommer se ut i augusti men, jaja, det visar sig. Jag drar fan ner dit. Svante, läser du detta (och alla andra som kanske ska ner dit) så ska du veta att jag har bestämmt mig. Det blir!
Min hemmagjorda wayoutwest2010

...And Then We Saw Land

för drygt en månad sedan länkade jag Tunngs låt Hustle här på bloggen. Då var det bara en bra låt som jag ville dela med mig av. Inte förens nu har jag lyssnat igenom hela albumet "...And Then We Saw Land". Jag önskar att jag hade gjort det för det är ett album som man inte ska hoppa över. Folktronica när den är som bäst. Singer/songwriter-folk med lite elektroniska influenser liksom.
Perfekt musik att lyssna på på morgonen när man rostar sina mackor och fortfarande gäspar då och då. Känns som att kärnmedlemmarna i Tunng, Sam Genders och Mike Lindsay har utvecklat sina konstnärliga ådror och kommit en lång väg sen de producerade musik till porrfilmer. I och för sig har jag inte hört musiken dom gjorde till porrfilmerna men det hade varit sjukt ballt om musiken dom gjorde till de filmerna lät som låtarna på "...And Then We Saw Land".
En låt som verkligen är ett praktexempel på folk möter electro är Tunng – October. Bara en sån simpel sak som den choppade voxen i breaket gör att jag går i taket. Det är med så fruktansvärt små medel som Tunng gör en utav 2010s (så här långt) bästa skiva. October låter som en låt som ska vara helt utan något elektroniskt överhuvudtaget och de hade inte nödvändigtvis behövt använda nått som en choppad vox men dom gör det endå och det blir otroligt bra. Lyssna!
Tunng – ...And Then We Saw Land


Lite snabba tips sådär

White Rabbits – Percussion Gun
Lätt bästa spåret från White Rabbits senaste platta

Karen O And The Kids – All Is Love
Har inte sett filmen men ack sicket bra soundtrack

The Mary Onettes – Slow
Jag kommer inte missa Mary Onettes på P&L i sommar

Tune-Yards – Lions
Bara en helt vanlig, jättemysig låt som jag råkade hitta förra helgen. En av många lejonlåtar.

Angus & Julia Stone – Big Jet Plane - radio edit
Ny ep från Anugs & Julia Stone har blivit släppt och den får inte missas. Sista låten förstår jag i och för sig inte varför den ens existerar.

Skitkul att vakna mitt i natten av att man hostar. Ännu roligare när man inte kan sluta. Klimaxet för min underbara gårnatt var när en liten (stor) spya hittade sig från min mage ut genom munnen. Mer sånt tack.
Neeh.


Vad hände med grime;en?

det tisslas och tasslas i underground-bloggvärlden i Leksand att jag fick spel i bilen påväg hem från Falun i söndags när jag hörde Roll Deeps nya singel. Detta går att läsas på i Svantes blogg, vardagsgandalf.blogg.se. Det är ingen myt. Jag kunde inte förstå hur den gruppen som praktiskt taget skapade hela grime-genren kunde sjunka så lågt och släppa något som låter såhär genomruttet. Det är totalt beyond me att man blir så kåt på cash att man sätter sig i studion och gör nått som låter på detta viset. 
Visst, Dizzee Rascal gick ut och sa att han skulle göra mer mainstream men kom igen, jag trodde aldrig att Roll Deep skulle göra det. Roll Deep är pionjärer och de flesta största grimearna (t.ex. Dizzee Rascal, Trinchy Stryder, Wiley) har varit en del eller är fortfarande en del av gruppen. Detta känns som en stor loska i ansiket till alla som lyssnar på grime. Det funkar inte att släppa dynga som detta. Hur som helst har deras plan att få in lite pengar på kontot lyckats och deras låt Good Times ligger just nu 1a i Storbritannien. Grattis till er.
http://www.youtube.com/watch?v=LlMM_0c3jUE här finns låten som jag hatar mer än allt annat just nu.
Okej, dom kanske inte har gjort världens underground-musik men de var de första som började grime;a. Slänger upp lite "tidig" grime innan den lät som den tyvärr verkar göra idag. Alla dessa artister har börjat göra skit och jag fattar inte vad det var som hände.
Roll Deep – When I'm 'Ere
Dizzee Rascal – Pussyole (Old Skool)
Lady Sovereign – My England

Frugan

just nu håller Lykke Li på att slipa på hennes nya album som förhoppningsvis kommer ut lite senare i år. I stället för ett nytt album får vi "nöja" oss med denna covern på Will You Still Love Me Tomorrow. Lykke Li och henns unika sound kan man uppleva live i på Way Out West festivalen i sommar som går av stapeln i Göteborg. Way Out West har nog det starkaste line-upen av alla festivaler så här långt. Jag menar, klart den är den starkaste om man bokar Lykke Li. Förra året när jag såg henne på P&L var det verkligen en upplevelse. Riktigt, riktigt sjukt så in åt helvete bra var det. 

Jag hoppas att det nya albumet kommer innehålla lite mer poppiga låtar. Denna låter lite väl mycket som Possibillity och det är en låt som jag aldrig kommer hänga i julgranen. Anledningen är att den är med i Twillight och ni vet ju vad jag tycker om den filmen. Däremot är henns debutplatta Youth Novel en utav de bästa skivorna som någonsin har släppts. No shit. Jag är väldigt förväntasfull på vad Lykke Li kommer bjuda på härnäst men jag är säker på att det kommer bli väldigt bra.
De tre låtar som jag tycker bäst om med Lykke Li finns här nedanför.
Lykke Li – Complaint Department
Lykke Li – I Don't Mind (Jump On It)
Lykke Li – Hanging High

The Nationals nya bakisplatta

igår var jag bakis hela dagen och orkade inte röra mig. Idag är jag inte bakis men orkar endå inte röra mig. Sitter och lyssnar på amerikanska The National eftersom att dom har släppt en ny skiva, High Violet. Vissa spår är riktigt bra, andra är mindre bra. I och för sig är det så på alla skivor men jag tycker att The National borde hålla sig till sina ballader då de kan utnyttja sångaren Matt Berningers trygga röst till max. Skivan borde man verkligen lyssna in sig på och den växer och växer ju mer man hör den. Igår när jag var mådde åt helvete tog jag tjuren vid hornen och verkligen lyssnade på skivan. Det är så The National ska upplevas. I en lugn miljö och utan störande moment. Speciellt när man är bakis och hela världen känns högljudd och grå, passar The Nationals vemodiga musik in perfekt. De starkaste spåren på skivan är Anyone's Ghost, Sorrow & Lemonworld.
The National kommer till Way Out West så om ni ska dit kan ni inte missa det.
The National – High Violet


Erland & The Carnival

sitter och lyssnar på Erland & The Carnivals debutplatta. Jag sitter nästan och spinner till denna obarmhärskigt bra brittiska folkrocken som stömmar ur mina hörlurar och in i mitt huvud. Jag vet inte vad jag ska skriva. Har bara suttit och glott på de två första meningarna i ungefär 5 minuter för jag vet inte vad jag ska skriva. Det är lite exprimental brittisk folkrock som blandas med en gnutta country vibbar. En del spår är låtar som skulle kunna spelas när två cowboys ska gå head to head i en het duell (t.ex. The Derby Ram), medans andra är lite mer klassisk folkmusik (t.ex. Tramps And Hawers), och andra är helt enkelt som jag redan har skrivit, exprimentell (t.ex. The Echoing Green).
Skivan är en riktigt bra blandning av många olika genrer. Som om du har tagit det godaste du vet, lagt det i en blender, mixat det, hällt upp det i ett glas, druckit det och sedan insett att detta var bland det godaste du någon har druckit även om du hade i åtanke att det hade kunnat smaka bajs pga blandningen. Typ som choklad och russin. Det är jätteäckligt.



Detta kanske inte är det starkaste spåret på plattan men det funkar. Väldigt trallvänligt. Det är nästan lite Miike Snow över Erland & The Carnival. Två snubbar med masker och en sångare.. Nu så består inte bandet av bara tre personer som Miike Snow, men det är bara dom som syns i videon i alla fall.  
Här kan ni lyssna på plattan Erland And The Carnival – Erland And The Carnival, annars finns dom bästa spåren på min spotifylista.

Green Man

glastonbury i all ära men om jag skulle skrapa ihop pengar och åka till en festival i Storbritanien skulle jag nog hellre dragit på Green Man Festival som går av stapeln i Wales i slutet av augusti. Dom har sjukt fet line up. Kolla bara på detta;
The Flaming Lips
Beirut
Mumford & Sons
Efterklang
Laura Marling
Wild Beasts
Steve Mason
Tallest Man On Earth (!)
First Aid Kit
Erland & The Carnival
 
och många fler.
Verkar vara en riktigt härlig festival. Lite mindre, lite softare än Glastonbury. Nu är det inget fel alls på Glastonburys line up heller. Det är endå en festival som man lär dra på innan man dör. Man kanske borde ta ut alla sina fondpengar som farmor har sparat ihop åt en och dra dit om något år? Nej, dom pengarna ska jag spara så jag kan köpa en.. ja, en skön soffgrupp eller nått när jag flyttar hemifrån.
 


P3 Pop

idag är det måndag och jag sitter och lyssnar på p3 pop. Njuter verkligen. Tacka fan för detta programet. Ingen reklam, bra musik, sköna gäster. Såhär ska radio låta. Det sänds varje måndag mellan 21.03 - 23.00. Så nu vet ni vad jag gör vid den tiden på måndagkvällar. P3 Pop är det mest kryddade programet som finns på hela radiotablån, om ni nu inte redan visste det.
P&L biljetterna är inkasserade. Min jättesnälla mamma köpte ettpar till mig och min syster i torsdags. Det bliir

Hehe, kolla gubben

detta kan ha varit den jobbigaste dagen jag någonsin har upplevt. Bara massa jobbiga smågrejer som har gått fel. Däremot var det en sak som gjorde allt värt. När jag som mest trodde att allt hopp för något posivtiv skulle hända på dagen gick jag till bankomaten. Jag hade inget att förlora eftersom att jag endå inte kunde bli mer irriterad på tillvaron och till min stora förvåning hade det smyg-klirrat i kassan för mg. Då blev jag glad igen och tyckte att jag kunde unna mig en salami & briemacka på gc. Hela gänget var där plus några andra och vi hade det trevligt som vanligt. Sen fick jag en låt på hjärnan och kunde inte sluta tänka på den. Det gick så långt att jag fick lov att gå hem för att lyssna på den. Därför ska jag skriva lite om den också.

Första gången jag hörde Steve Mason's låt Lost And Found började jag skratta för han låter så sjukt seriös i verserna. Tyvärr är låten så jävla catchig att man inte kan sluta nynna på den efter att man har hört den första gången. Den satt fast i mitt huvud en hel kväll och sedan dess blev det en av mina favoritlåtar. I alla fall för tillfället. Jag vet inte vad det är som jag tycker är så bra med låten. Förutom den jättefula melodin i verserna så vettefan. Nått bra är det ju med den, det är det helt klart men vad? Låten är som en tjej man tycker är snygg men man fattar inte varför man tycker det för egentligen är hon rätt ful.


Steve Mason – Lost And Found

Nu ska jag strax iväg på en dansföreställning igen. Denna gången är det Leksands komunala dansskola som ska visa vad dom kan.

The Daily Telegraph

idag var jag och kollade på The Daily Telegraph av es3dn! Det var deras slutproduktion och mina förväntingar var väldigt höga. De "nya" es3dn;orna levde verkligen upp till dom. Showen var riktgt bra! Alla detaljer om vad som var bra och mindre bra vet dom om för jag fick äran att spenderade dagen med dom och därför behöver jag inte skriva det här. Egentligen skulle jag umgås min syrra efter föreställningen men hon rådissa. Hennes förlust är allt jag har att säga till svikaren. Hängde jag inte läpp för det eller? Nejnejnej! Jag har haft en väldigt bra dag med många skratt, pikar och skvaller. 
Dessutom var det väldigt väldigt roligt att vara i skolan och träffa så mycket folk som jag inte har träffat sedan studenten. Lite väl många "vad gör du idag" frågor men det får man stå ut med. En sak jag är besviken över är att jag inte kunde umgås med the original es3dn, dom som gick i min klass. Dom skulle se på föreställningen på kvällen men jag kunde inte se den då för då skulle jag inte kunna ta mig hem. Det sög. MEN..

Nu tycker jag att ALLA ska åka till Haraldsbogymnasiet och kolla på es3dn;ornas två sista föreställningar som går av stapeln klockan 11.00 och 19.00. Missa inte!


Elk City tolkar The Cure

det är inte ofta en cover är bättre än orginalet. Speciellt inte en cover på en The Cure låt. Absolut inte om det är en cover på The Cures kanske största låt, Close To Me. Därför blev jag så förvånad när jag hörde Elk City's tolkning på Cures hit från 1985. Egentligen letade jag efter Elk City's nya låt Jerks On Ice men snubblade in på en tribute-platta till The Cure istället. Det tackar och bockar jag för.
Låten påminner en hel del om JJ med sitt lugna och rofyllda tempo. Det är ingen låt som är stressad och skiljer sig markant från det poppiga, upbeat ogrinalet. Det roliga är att låten är uppbyggd på exakt samma sätt som orginalet men är endå så pass olik. Det är en riktigt bra tolkning och den är absolut värd att lyssnas på i de lite drygt 5 minuter låten pågår.


Elk City – Close To Me

Det snöade den 4 maj

när jag vaknade imorse kollade jag ut genom persienen för att se om jag ska ha på mig endast en skjorta eller t-shirt med en tröja över. Det blir varken eller eftersom att det, till min stora förvåning, snöade. Jag kunde inte fatta att det var sant så jag log och det leéndet följdes av en djup suck. Det är i och för sig inte ovanligt att snöar i maj i Leksand. Ungefär samma tid på året för två år sedan var det verkligen snöstorm här. Det var helt sjukt.
Som tur är har snön som la sig på marken här utanför redan försvunnit men vart är solen?

Igår lyssnade jag på The Middle East - Blood. Hela låten är någonslags resa. En vemodig låt som byggs upp mer och mer ju längre låten går. Jag såg en kommentar på denna låtens video på youtube där det stod "i like how it starts like a Bon Iver song and picks up little bits of early Arcade Fire along the way" och det var det bästa sättet man kan beskriva låten.
Videon däremot. I början innan jag hade sett videon tyckte jag att låten var bra. Varken mer eller mindre. Bara lagomt bra. Sedan gick jag in och kollade videon bara för att jag inte har nått annat och göra. Jag föll pladdask. Det kan vara den absolut vackraste videon som jag någonsin har sett. En (håll i hatten för nu kommer jag använda Svantes fd favoritord) surrealistisk video som passar perfekt in i min vardag just nu. 
 

Valborg mm

valborg var ju några dagar sedan och jag tänkte göra ett inlägg med lite text och bara bilder men kamerasladden är hos pappa så dom kommer upp lite senare. Valborg var jättekul. Först var jag, Svante, Felix (en liten stund var även Philip på balkongen och härjade) men sedan vällde det in ett gäng brudar, årgång 93 och satte ribban för en väldigt trevlig förfest. Den var typsik. Lite "Kenta & Stoffe-bråk" mellan mig och Felix, många pikar från min sida och en hel del garv. Sen blev det Lucky och vips var Valborg över. Då var det bara bakfyllan som man skulle handskas med. Min var som vanligt, brutal men fortfarande ingenting emot Jennys kompis Amandas bakfylla. Den är legendarsik. Spydde som en kentaur. Hon lyckades med den snyggaste släng-spyan jag någonsin har sett påväg hem från den obligatoriska bakispizzan.

På kvällen drog en extremt opepp pojke på 19 år till Baren och träffade sin bästa polare Wiktor, Wiktors bros Fredrik och Fredriks flickvänn Carina. Dom hade "ölsmakarkväll" och deras nota finaniserade Baren flera månader framåt. Nästan. Om det inte hade varit för att Wiktor sällsynt nog var i Leksand hade jag inte gått ut överhuvudtaget. Nu blev det så och det var faktiskt värt det. Jag hade kul endå, även om jag bara drack 2 öl som Wiktor och Carina fick köpa åt mig. Jag är pank igen.

Mamma har köpt P&L blijetter till mig nu. Jag är jätteglad för det! Eftersom att jag har varit så slö efter Valborg har jag spenderat mycket tid framför datorn och det betyder väldigt mycket bra musik som jag måste dela med mig av. Här är de bästa låtarna jag har snubblat över i min underbara slöhet.
The Drums – Lets Go Surfing
Django Django – Storm
YACHT – Psychic City - Edit
Steve Mason – Lost And Found
Magic Kids – Hey Boy


RSS 2.0