crapy

sitter och lyssnar på Erland & The Carnivals debutplatta. Jag sitter nästan och spinner till denna obarmhärskigt bra brittiska folkrocken som stömmar ur mina hörlurar och in i mitt huvud. Jag vet inte vad jag ska skriva. Har bara suttit och glott på de två första meningarna i ungefär 5 minuter för jag vet inte vad jag ska skriva. Det är lite exprimental brittisk folkrock som blandas med en gnutta country vibbar. En del spår är låtar som skulle kunna spelas när två cowboys ska gå head to head i en het duell (t.ex. The Derby Ram), medans andra är lite mer klassisk folkmusik (t.ex. Tramps And Hawers), och andra är helt enkelt som jag redan har skrivit, exprimentell (t.ex. The Echoing Green).
Skivan är en riktigt bra blandning av många olika genrer. Som om du har tagit det godaste du vet, lagt det i en blender, mixat det, hällt upp det i ett glas, druckit det och sedan insett att detta var bland det godaste du någon har druckit även om du hade i åtanke att det hade kunnat smaka bajs pga blandningen. Typ som choklad och russin. Det är jätteäckligt.



Detta kanske inte är det starkaste spåret på plattan men det funkar. Väldigt trallvänligt. Det är nästan lite Miike Snow över Erland & The Carnival. Två snubbar med masker och en sångare.. Nu så består inte bandet av bara tre personer som Miike Snow, men det är bara dom som syns i videon i alla fall.  
Här kan ni lyssna på plattan Erland And The Carnival – Erland And The Carnival, annars finns dom bästa spåren på min spotifylista.