crapy

 - Fan, vi måste offra någon, säger Lukas med lite panik i rösten.
 - Svante, säger jag och pekar på Svante
 - Svante, säger Felix och pekar på Svante
 - Svante, säger Anton och pekar på Svante
 - Svante, säger Lukas och pekar på Svante
 - Men nej, varför ska jag dö nu efter allt vi har gått igenom tillsammans gubbar, fan skärp er nu, låt n...
BÄNG! Blodet skvätter på oss och Svante faller till marken med ett håll mellan ögonbrynen.

 - Svante sa vi! , skriker Sean som har klättrat upp på taket till Ejendals Arena till oss andra.
 - haha, najs, fan vad du är cool. skrattar Felix med ironi i rösten.
 - Äh, håll käften, svarar Sean och puttar lite lätt på Felix.
 - Kom igen nu gubbar, lägg honom i katapulten så skickar vi iväg liket, säger Anton.

Vi tar kroppen och lägger ner honom i katapulten vi byggde klart förra våren. Det är oktober 2012 och nu vet vi alla vad det var som maya-indianerna hade förutspått. 21 dec 2012 kommer världen att gå under och det kommer inte att bli av någon naturkatastof. Den 21 december i år kommer hela världens befolkning att vara zombies. Just nu är det cirka 98% som är det.
Det hela började 2009 när alla tog svininfluensavaccinet men vaccinet fövandlade folket till zombies. Alla hade inte tagit vaccinet men i stort sett alla har blivit dödade eller blivit bitna av zombies och på så vis står vi idag inför denna, inte naturkatastrof, utan zombiekatastrof. Det fanns inget ord för det för några år sedan, men nu finns de det.
Idag är världen laglös och en sån enkel sak som att duscha och få tag på mat är svårt. Till och med för zombiesarna är det svårt eftersom att det inte finns några offer och då kommer dom troligtvis att dö ut av svält. Detta är beräknat att hända vid, just det, i slutet av mitten av december.

En hjord med zombies står under oss och många har börjat försöka klättra upp.
 - Släng i han då förfan, skriker Sean! RATTATTATTATTATTATAAA!! han står vid kanten och skjuter med sin ak-47a, hej vilt runt omkring sig.
 - Sådär, nu är han nere, är ni redo? TJOOFF! Svantes livlösa flyger långt, långt bort och zombiesarna stannar upp och kollar vad fan det där var. Sen sätter dom fart, allihop för att hitta hans kropp och förhoppningsvis få något att äta.

Jag, Felix, Anton, Sean, Lukas & Svante gjorde en pakt när vi skulle vaccineras. Ingen skulle ta sprutan. Jag vet inte varför, men vi skulle bara inte ta den. Kanske bara för att vi skulle vara vrånga eller kanske för att vi hade en kuslig känsla om det där vaccinet. 
Nu var detta en extrem åtgärd som vi använde för att kunna använda katapulten. Förut har två personer gått ut och letat efter döda personer eller bara kvarlevor av döda personer och sedan samlat ihop dom för att senare användas på samma sätt som vi använde Svantes kropp. Vi använde det som saker att lura bort zombies med.
Just nu har vi tagit över Ejendals Arena och använder det som bas. Av flera anledningar. Bland annat för att det är otroligt bra att stå på taket och skjuta över parkeringen för man ser dom komma från långt håll och man har fri sikt. Dessutom fanns det mycket saker där vi kunde använda för att bygga massa saker inne i Arenan. Pluas att det stort och svårt att komma in i. Vi har barrikerat dörrarna hårt. Vi har stora stora vapenföråd och så har vi byggt om ismaskinen till en pansarvagn. Vi har dock bara använt den en gång och använder den bara vid yttersta nödfall.

 - Helvete, dom kommer tillbaka!, säger Anton.
 - Akej grabbar, då kör vi, säger Lukas och ställer sig vid kulsprutan på taket.
 - Det är färre denna gången.. Dom måste ha dödat varandra över bytet, säger jag och känner mig smart. 
 Felix säger ingenting. Han bara suckar och skakar på huvudet. Troligen för att han saknar den gamla tiden, den tiden då vi inte behövde döda zombies varje dag. Då man kunde vakna på morgonen och nästan vara helt säker på att man skulle lägga sig igen på kvällen.
 - Äääh, kom igen nu för fan, säger Sean och klappar till Felix på axeln.
 - Detta kommer bli sjukt najjs. KOM IGEN DÅ ERA JÄÄÄÄVLA FITTTOOOOOORRRR!! AAAAAAAAAAAAAAAAAHHH! Sean kastar iväg en granat och ställer sig vid den andra kulsprutan och börjar peppra.
Felix plockar fram snipern och tar ut zombie efter zombie. PIOV, PIOV, PIOV, PIOV Det är nästan komiskt att se dom falla när dom springer i vild panik emot oss. Felix är iskall vid snipern.
Anton tar fram granatkastaren men granaterna träffar lite för mycket till vänster hela tiden.
 - Fan Anton, har du druckit Whiskey eller? frågar jag lite lätt irriterad och tagen av stundens allvar.
 - YEEEAAH!! ROCK AND ROOOOOLL MOTHERFUCKEEEEEEEEEEEERS!!!! skriker Anton och fnissar.

Lukas och Sean står och pepprar vid kulsprutarna, Felix sniprar och Anton spränger hela parkeringen som för viss del ändå redan är helt sönder men endå, vore kul om han kunde träffa hjorden också. Hjorden är utspridd och de flesta har faktiskt dött.
 - Lukas, Sean! Skjut på varsin sida av hjorden så dom blir en stor klump igen. Jag har en liten överrasking för dom, säger jag och flinar medans jag gör iordning rocketlaunchen.
 - haha, kör hårt, säger Lukas
BOOUFFFFF, ssssssssccccccccccccccccccchhhhhhhhhoffffff
Jag avfyrar raketen i precis rätt ögonblick. Raketen går nästan i slowmotion och vi alla stannar upp helt och ser den flyga genom luften och landa precis på zombie-klungan. Det var endå bara några stycken kvar, kanske 7-8 men det kan vara kul att göra något snyggt ibland oxå. BAAAAAAAAAM!!
Alla sprängs. De flesta är döda. Några få sprattlar och skriker men det är inget att oroa sig för. Felix tar endå ut dom med snipern.
 - hahaha, snyggt!, säger Sean
 - äh, tack. Bra skjutet själv. Jag gjorde ju inget. Jag sköt ju bara ett skott, svarar jag
 - Aaa, din jävla slacker, säger Felix som precis var klar med den sista, lidande zombien
 - Det var ingen match idag i och för sig. Dom var inte så många. Ni vet hur det är, om några dagar kommer det komma en till hjord. En som är mycket mycket större. Föressten, vart kan denna ha varit ifrån liksom? Mora?, säger Lukas
 - Ja, eller Vetlanda eller vart fan som helst. Man vet inte längre lixom. Dom färdas flera mil för att leta efter något att knapra på. Dessutom behöver dom inte komma idag utan dom kan komma när som helst. Om några dagar, om några veckor, om några minuter... svarar Anton lite bittert. 
  - Aja, okej, förlåt då. Hur som helst, det blir bara värre och värre hela tiden. Det är förjävligt, säger Lukas.
 - Mjo.. Undrar hur det går för Insjö-killarna? Har du haft någon kontakt med dom idag? ,frågar Felix och riktar sig mot Lukas
 - Nej, men det går nog bra för dom, säger Lukas.

Vi sätter oss ner en stund och bara snackar skit innan vi lägger oss och sover. Ingen kan dock sova, för en sak står dock säker. Vi måste förbereda oss. Förbereda oss för något stort. Exakt vad det är vet vi inte. Eller rättare sagt, kanske vi inte vill veta...
to be continued.